Kroppen

Vid stress påverkas det autonoma nervsystemet (ANS) och som namnet autonomt antyder så är det inte påverkbart av viljan. Ett exempel på vad du inte kan påverka viljemässigt är den glatta muskulaturen runt tarmarna och magsäcken, muskler som arbetar när maten passerar. Generellt kan man säga att ANS har hand om våra livsuppehållande funktioner helt självständigt utan att vi behöver tänka på det.

Det autonoma nervsystemet är uppdelat i sympatiska nervsystemet och parasympatiska nervsystemet. Det sympatiska nervsystemet kan beskrivas som gasen och det parasympatiska nervsystemet som bromsen. När sympatiska nervsystemet ökar andningsfrekvensen i en stressad situation kommer parasympatiska nervsystemet att minska andningsfrekvensen när ”faran” är över. Sympatiska nervsystemet ger ökad hjärtfrekvens för att blodet ska pumpas snabbare runt i kroppen och förse den med den näring och det syre den behöver för att kämpa och parasympatiska nervsystemet sänker blodtrycket och dirigerar om blodet till matsmältning när vi är färdiga med flykten. Samspelet mellan de båda systemen är viktigt och kroppen eftersträvar alltid en balans, homeostas. Tyvärr är det så i dagens samhälle att vi oftast kör med full gas och endast tillfälliga inbromsningar här och där. Det optimala och det mest energibesparande vore att köra vårt fordon, kroppen, på ett något mer balanserat sätt. Ett medeltida ideal är 8 timmar vila, 8 timmar arbete och 8 timmar kontemplation. Handen på hjärtat, hur mycket tid har du till kontemplation i ditt liv.

Det finns två sätt att reagera på stress. Antingen med kamp och flyktprogrammet eller med spela död programmet. Kamp och flyktprogrammet aktiveras av sympatiska nervsystemet.  Gaspådraget förbereder kroppen för att hantera ”faran”.  När det är dags för kamp eller flykt så behöver kroppens delar mycket energi och syre, framförallt till de stora muskelgrupperna och till hjärnan. Därför ökar hjärtverksamheten och andningsfrekvensen. Kroppen behöver tåla smärta och för att klara det så utsöndras mer betaendorfiner i blodet, kroppens eget smärtstillande medel. Annat som händer är att pupillerna vidgas så vi ser bättre och hörseln skärps. Det hormon som är aktivt i denna process är kortisol som har utsöndrats i blodet från binjuremärgen på signal från hypotalamus, en del av hjärnan. Könshormon som testosteron och östrogen minskar. Det är inte tid att bilda familj just nu.

Spela död programmet är mindre utforskat och oftast refereras det till kamp- och flykt systemet i samband med stress och stressreaktioner. Det gör inte spela död programmet mindre viktigt eller mindre relevant. Personligen tror jag att det är många stressade människor som har symptom relaterade till det parasympatiska nervsystemet. Är det inte självklart att när du använt kamp och flyktprogrammet en tid och det inte ger avsedd effekt så är det lika bra att spela död och se om det hjälper.  Hur länge orkar kroppen gasa innan den går över i en mer passiv fas?

Spela död programmet aktiveras av parasympatiska nervsystemet, bromsen. Vanligen blir vi apatiska, håglösa, isolerar oss, blir inåtvända och tröstäter. Det är ungefär som att ha hittat ett gömställe där det/den som jagar dig inte kan hitta dig. När du gör bedömningen att du kan komma ut ur grottan kan sympatiska nervsystemet aktiveras igen. Till dess väntar du och bidar din tid.

Även här ökas utsöndringen av kortisol till blodet. Långvarigt höga kortisolvärden leder till att fett samlas kring buken och så kallad bukfetma uppstår. Bukfetma ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.